• Varför är vaccination annorlunda som immunisering än kroppens naturliga immuniseringsprocess?

  • Normalt utsätts bebisar och barn för organismer/antigener, via normala vägar som munnen, näsan, öronen, ögonen, inandningen, äter dom eller genom sår på huden. Dessa organismer/antigener kan ge infektiösa kroppsreaktioner, 

    Att äta lite smuts eller bli nyst på är dock inte alls det samma som att en organism och dess "hjälp"ämnen (aluminium) injeceras direkt i blodströmmen vilket praktiseras vid vaccination. Vacciniationen förbigår nämligen alla de ”ospecifika” immunsystem, som kroppen har för att handskas med sådana inkräktande organismer och antigener. 

    De ospecifika immunsystemen är talrika – huden är en barriär mod utsidan. Slem tvättar ut organismer/antigener ur kroppen. Hostan kastar ut slem och mikroorganismer. Tårar, saliv och andra kroppsvätskor innehåller enzymer, som kan bryta ner cellväggar på särskilda bakterier och verkar därför som desinficeringsmedel. Om organismerna kommer så långt som till magen finns det här koncentrerad saltsyra, som har förmågan att ändra organismernas proteiner och därmed passivisera inkräktarna. Mag-tarmkanalen och luftvägarna producerar antikroppar (Immunoglobulin A, IgA) som bekläder inkräktande organismer så de delvis är bearbetade innan de kommer in i blodet. I blodet finns makrofager som också bryter ner inkräktande organismer.

    Injektion med vaccin förbigår alla dessa tidigare stadier av kroppens naturliga immunitet, vilket innebär att vaccinet, plus alla dess tillsättningsämnen – aluminium, formaldehyd och spår av antibiotika sprutas rakt in i barnets blod, utan att kroppen får möjlighet att skydda sig eller handskas naturligt med organismerna och därigenom minska deras betydelse. Detta betyder att vaccinet provocerar en stark immunrespons, vilket kan leda till allergier som astma, eksem, autoimmuna sjukdomar.

    Det är välkänt att det finns en ökad förekomst av astma och eksem och även flera autoimmuna sjukdomar till exempel diabetes. Om detta orsakas av vaccinationer vet man inte eftersom studier, som kan påvisa orsakssammanhang, inte görs. Konventionell medicin anses vara en vetenskap och den första reglen för en vetenskap/science är att observera (science kommer från roten av det latinska ordet scio vilket betyder ”jag vet”). Man kan över tid observera tendensen i förekomsten av olika sjukdomar och postulera vilken effekt universella barnvaccinationsprogram har på barnens hälsa.

    Finns det några vetenskapliga studier som visar det gynnsamma i såkallade infektionssjukdomar?

    Italienska värnpliktiga med antikroppar mot Hepatit A (en markör för att man har utsatts för ”smuts”) hade en lägre benägenhet för astma och eksem. (Matricardi)

    En studie i Tyskland visade en lägre risk för utveckling av astma hos barn, som hade upprepande virusinfektioner, inte luftvägsinfektioner, tidigt i livet. (Illi S) 

    62% av föräldrarna i ett Rodulf Steiner samhälle i Gloucester där en mässlingsepidemi hände i 1997-1998 reporterade att deras barn hade mognat och stärkts mentalt och fysiskt efter mässlingsinfektionen. (Duffell E.)

    Litteraturförteckning

    1.Matricardi PM, Rosmini F, Ferrigno L, Nisini MA et al, cross sectional retrospective study of prevalence of atopy among Italien military students with antibodies against Hepatitis A virus, British Medical Journal 1997; 314:999-1003.
    2.Illi S. von Mutius E, Lau S, Bergmann R et al, Early childhood infectious diseases and the development af asthma up to school age: a birth cohort study, British Medical Journal 2001;322:390-5.
    3.Duffell E, Attitudes of parents towards measles and immunisation after a measles outbreak in an anthroposophical community, Journal Epidemiological Community Health.